Novell - Del 2

Jag ångrade mig just att jag inte vinkade till henne, varför sitter jag ens kvar i bilen? Jag kollade ut genom fönstret, vart är vi egentligen?
Om jag skulle hoppa ur bilen och försöka leta mig hem skulle mamma inte släppa in mig, förmodligen skulle Alva det, men då vill mamma ändå inte ha mig hemma. Och så skulle jag frysa ihjäl.
Vi har åkt i minst 40 minuter, vi var på väg långt ifrån stan, mitt gamla hem. 
Sen blev allt svart och jag somnade djupt med mitt dåliga samvete.
Jag vaknade av att någon petade mig kraftigt på axeln, jag öppnade ögonen sakta.
-Hallå, vi är framme nu!
-Va?
Det var chauffören som försökte väcka mig, jag satte mig upp lite mer rakare och kollade ut genom bilförnstret, vi var framme.
Jag såg bara skog men bakom trädtopparna såg jag ett tak, var det taket på barnhemmet?
-Du får ta dina väskor och hoppa ur bilen, sa han.
-Jag ska, svarade jag tyst och hoppade ut bilen. Tack för skjutsen.
-Mm, mumlade han bara.
Jag gick till bagaget och öppnade, där låg mina 2 resväskor. Allt jag hade var 2 resväskor för flera år framåt.
Mitt långa rödbruna låg stilla över min jacka och mitt röda läppstift hade smetat av sig på min hand.
-Hejdå, sa jag till chauffören och stängde bagageluckan. Han var nog sur för att han inte fått pengarna direkt, dumt att jag inte tog med mig pengar över huvud taget.
Jag följde det lilla spåret in i skogen, denna stigen måste eda till barnhemmet. En bit in på vägen såg jag en skylt "Barnhem-orphanages". Fanns det engelska männsikor på barnhemmet?
Mina tankar snurrade runt i huvudet, fanns det killar på barnhemmet också? Jag har alltid trott att det bara varit flickor som bodde där, det kanske finns killar också, framför allt någon snygg?
Jag kollade neråt tills solskenet blev tydligare och stigen förvandlades till en grusgång, jag kollade sakta uppåt och släppte resväskorna så dom föll bakåt. Jag bara stod och kollade, kollade på mitt kanske-hela-mitt-hem.
Fyfan, det såg ut som ett stort spökhus, färgen på teglet hade åkt bort och det såg väldigt ovårdat ut.
Jag bet mig i läppen för att inte fälla en tår, jag har ju i och för sig inte sett allt än.
Resväskorna tog jag upp och följde grusgången bort mot ingången.
Dörren var minst 2 meter hög och hade stora fönster på, i fönstrerna hängde gardiner så man kunde inte se in.
Jag stod bara där och kollade upp mot den höga byggnaden, inte gråta, inte gråta, inte gråta.
Dörrklockan gav en klang som hördes utifrån, direkt hörde man hur någon låste upp.
-Kom in, sa en lång, mager kvinna med långt trassligt hår uppsatt i en låg hästsvans. Hon hade väldigt mycket rynkor i ansiktet och kläderna var gammalmodiga och hela hon luktade gammal ost.
Jag gick förbi den stinkade männsikan, hennes ögon hade fastnat vid mig. Hallen var stor med en gammal stickad matta och massa olika rum. En lång trappa upp till övervåningen och ett par dubbeldörrar som ledde in till matsalen.
-Du är Disa förstår jag, sa hon skeptiskt och gick lite närmare.
Jag stod där som förlamad och nickade.
-Jag är 13 år.
-Jaja, gå upp för trappan och in i rummet till vänster, där har du rummet du ska bo i.
Jag nickade igen och gjorde som hon sa. 
Hon var så otrevlig, hon presenterade sig inte ens, hon sa inte "välkommen" eller frågade om hon kunde ta väskorna.
Mina väskor var ovanligt tunga uppför den långa trappan, när jag hade klarat trappan gick jag till vänster, där fanns det ett rum. 
"Flickor 13-15 år" stod det på dörren, jag andades djupt och gick in, jag bet mig i läppen för att inte gråta, jag hade dåligt samvete över vart jag hade hamnat men jag försökte ändå le när jag kom in i rummet.
När jag öppnade dörren såg jag ett avlångt rum, 4 våningssängar på varje sida och ett enda stort fönster.
En grupp tjejer satt i en av våningssängarna och kollade skeptiskt på mig när jag stod i dörröppnigen.
-Vad fan är det där? 
-Den nya tjejen som blev lämnad av sin mamma.
-Haha, vad är det för smutsigt hår hon har?
-Ew, she's very ugly!
Jag bet mig det hårdaste i läppen och log fortfarnade. Jag log, men smärtan skrek inom mig.
-Hon ska fan inte få någon säng.
-Hon får sova på golvet.
-Varför står hon bara där som ett jävla miffo?
-Aw, nu börjar hon gråta!
Där stod jag, med tårar över hela ansiktet och en blödande läpp, jag vill inte stanna här. Måste ut. Nu.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hoppas ni gillade den 2:a delen, del 3 kommer så snart som möjligt!

Kommentarer
Postat av: ☆Z I N J A☆

bra!

2013-02-09 @ 14:29:52
URL: http://zinja.blogg.se/
Postat av: Jennifer

sååå bra! :D

2013-02-09 @ 14:58:54
URL: http://jennifersblogg.blogg.se
Postat av: Jennifer-livet genom mitt objektiv

bra! blev nr 19 :)

2013-02-09 @ 14:59:03
URL: http://jenniifersjo.blogg.se
Postat av: Elle

Sjukt bra! :o <3

2013-02-09 @ 14:59:31
Postat av: Jessica

Gud va bra den va! Skriv mer! Jätte fin blogg också! :D

2013-02-09 @ 16:05:59
URL: http://jessicanyberg.blo.gg
Postat av: MartinaOlsson

VINN ETT VALFRITT SMYCKE FRÅN HAPPYJEWELLERYOFSWEDEN!
http://martinaolsson.myshowroom.se/28873/vinn-valfritt-smycke-fran-happyjewelleryofsweden/

VINN EN EASYBRACE!
- bli först med att testa denna nya produkt.
http://martinaolsson.myshowroom.se/28155/vinn-en-valfri-easybrace/

VINN VALFRIA SOLGLASÖGON FRÅN SALTOPEPPAR!
http://martinaolsson.myshowroom.se/28479/vinn-valfria-solglasogon-fran-saltopeppar/

VINN VALFRITT SMYCKE FRÅN BECCADESIGN!
http://martinaolsson.myshowroom.se/28463/tavling-tre-personer-vinner-valfritt-smycke-fran-becca-design/

VINN VALFRI VARA FRÅN ALOTTALOVE!
http://martinaolsson.myshowroom.se/28131/tavling-vinn-valfri-produkt-fran-a-lotta-love/

2013-02-09 @ 18:12:19
URL: http://martinaolsson.myshowroom.se
Postat av: Kajsalisa Pohl

sv: Tack så mycket :) Allt bra?

2013-02-10 @ 08:57:02
URL: http://villbaraleva.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0